Klimatmötet närmar sig- hörs studenternas röst i beslutsfattandet?

Snart närmar sig den tiden på året då världens uppmärksamhet fokuserar på klimatförhandlingarna. Förenta staternas klimatmöte (Conference of Parties, COP) samlar ihop de 30 mest inflytelserika personerna till sin tankesmedja; såväl medlemsstaternas officiella delegater som medborgarorganisationers representaner och vetenskapssamfundsmedlemmar. 

En fråga väcks: vad kan ett vetenskapssamfunds stigande generation lyfta fram i beslutsfattandet? När jag började fundera på frågorna var första tanken att studenternas påverkansmöjligheter var mycket ambitiösa och avlägsna. Jag tänker på klimatmöten som en associerad känsla: hopp och frustration.  

Att FN:s medlemsländer samlas vid gemensamt bord och löser problemet som gäller oss alla väcker hopp och tro om framtiden och vilja och tro att verka tillsammans som en gemensam front framför klimatkrisen. Kanske vi kommer fram till ett genombrott på det här årets klimatmöte som tar oss framåt för att garantera en hållbar framtid. 

Å andra sidan ökar klyftan mellan internationella och nödvändiga klimatåtgärder. Ju långsammare klimatåtgärder görs desto större bör gärningarna vara i framtiden. Så enbart internationella avtal kan inte garantera att vi uppnår de förväntningar som satts på klimatförhandlingarna. Alla medlemsländer ska också med sina egna åtgärder befrämja klimatförändringen.  

Att pressa nationella klimatåtgärder är inte det enklaste då sprången framåt kräver betydande förändringar på såväl individuella val som massiva förändringar i ekonomi- och energisystemen. Jag anser att den centralaste orsaken till att klimatarbetet går långsamt framåt har sina rötter i en inrotad föreställning i vår västerländska ovilja till flexibilitet, och ovilja att avstå från vårt nuvarande livs bekvämligheter.  

Den internationella klimatpolitikens inverkan är ändå otvivelaktig, även om dialogen mellan beslutsfattare och övriga vetenskapsidkare ibland verkar vara osmidig. Endast den världspolitiska atmosfärens multipolaritet framhäver vikten av internationellt samarbete där klimatmöten har en central funktion.  

För att upprätthålla viljan att bekämpa klimatförändringen behövs speciellt starkt ledarskap samt enhetlig kommunikation där ord och gärningar för att prioritera klimatpolitikens prioritering möts. 

Lämna COP30-hälsningar och frågor via blanketten senast 31 oktober. Studenternas meddelanden sammanställs och delas med forskarna i början av november. Alla meddelanden och frågor behandlas anonymt. 

Mer information:

Jenni Toivonen

Styrelsemedlem: Hållbar utveckling

jenni.toivonen@ayy.fi

040 026 5544