Jämlikhetsanalysen av sångboken har blivit färdig - bearbetningen av den nya sångboken framskrider

På hösten 2020 skickade Aalto-universitetets studentkår sångboken Teekkarilauluja till bedömaren Anna Lemström som till sin utbildnings- och yrkesbakgrund specialiserat sig på speciellt köns- och sexualfrågor och  har erfarenhet av sångboksreformarbete. Till sin utbildning eller arbetserfarenhet är bedömaren inte  sakkunnig i till exempel antirasistiskt arbete utan  analysen  strävar att granska lyriken ingående ur många olika jämlikhetsperspektiv.

Syftet med analysen har varit att lyfta fram problematiska ställen och observationer om sånglyrikerna i Teekkarilauluja-boken. Dessutom har man fäst uppmärksamhet vid sångbokens allmänstämning. Utöver klart problematiska sånger är det även viktigt att utveckla dolda budskap med vilka normerna upprätthålls i kulturen.

”Traditioner och humor har en central roll i sitskulturen. De är båda sorter där skadliga stereotypier ofta blomstrar. Sitskulturens främsta syfte är ändå att sammanbinda gemenskapen. För att det här ska förverkligas måste olika studerande i en heterogen studentgrupp uppleva sitskulturen som trygg och sin egen”, skriver Lemström.

Jämlikhetsanalysen är för AUS interna bruk. Sångboksredaktionen utvärderar och utnyttjar analysen i arbetet med hur sångerna och sångboken förnyas. Nedan presenterar vi huvudpunkterna i analysen och problematiska teman som lyfts fram.

Analysresultat

Ett återkommande problem i sångboken är att många sånger har ett manligt perspektiv. I största delen av sångerna har mannen berättarrollen eller fungerar som en annan aktiv aktör i lyriken. I sin helhet utpekas kvinnan förhållandevis lite i sångboken jämfört med mannen och det allmänna är att kvinnans roll binds till mansaktören.

I jämlikhetsanalysen har  även lyfts fram sånger där det enda motivet för humorn är rått våld eller vars innehåll är skämtande med  homofobi. I analysen har problemen med vithet lyfts fram samt betonandet  och idealiserandet av vithet i en del sångers lyrik samt hånandet av religionen. 

“Enligt Punch up -principen får humor göras på andras bekostnad om bara maktstrukturer beaktas. Det är problematiskt att håna någon som redan har en färdigt svag ställning eller diskriminerad ställning (punch down). Däremot får man skämta om sådana som har en dominerande ställning”, skriver Lemström.

Jämlikare sångkultur

Sångredaktionen som ansvarar för Teekkarilauluja-boken går igenom de problematiska låtarna som lyfts fram i analysen och ändrar på sångernas innehåll eller tar bort sångerna från boken om nödvändigt. Den valda gruppens diversitet beaktades i rekryteringen av redaktionen. Analysen har också genomgåtts med klockaraktörerna som ansvarar för sångledningen på föreningarnas fester.

Sångkulturen är mycket mer än sångbokens innehåll. Traditioner och vanor ligger djuprotade i gemenskapen och att ändra på dem kräver långsiktigt arbete. I framtiden kommer AUS att bättre beakta gemenskapens mångfald i sin sångkultur och ingripa i all slags störande verksamhet även i sångkulturen. I mars-april ordnas en workshop där jämlikhetens förverkligande i klockarnas verksamhet behandlas.

AUS styr och uppmuntrar föreningsaktörerna att utveckla sin sångkultur i en öppnare riktning. AUS vill uppmuntra alla föreningar att granska sin sångkultur, sångboksredaktion, sångernas innehåll samt skicka sångböckerna till en utomstående bedömare för bedömning. En omfattande referat om analysen skickas till föreningar med särställning så att de kan utnyttja analysen i sin verksamhet. Föreningarna med särställning representerar studerandena inom ett eller flera utbildningsprogram eller en distinkt specialmålgrupp.

Tilläggsinformation:

Eeva Ylimäki, producent, tel. 050 5209 429

Matias Saikku, styrelsemedlem, 040 7037 511