Mössor
Teknologmössan
Teknologmössan är teknikstudenternas kännetecken. Mössan är sexkantig och påminner till sin färg om studentmössan. Kullen är av vit sammet, kanten av svart sammet och skärmen av blankt läder. Mitt på mössan sitter en svart tofs som hänger över mössans högra kant. Kokarden är symbolen för Tekniska högskolans studentkårs föregångare Polyteknikernas förening från 1800-talet, som tillsammans med mössans sex kanter, tofsen och det teknologröda fodret utgör den officiella teknologmössan. Den gyllene kokarden utgörs av en passare, en hammare, en gradskiva och en tolk inne i ett kugghjul till hälften omgivet av en krans. Mössemblemets höjd varierar mellan 15 och 24 millimeter. Mössan i sin nuvarande form togs i bruk år 1893.
Första årets teknikstuderande som avlagt ett tillräckligt antal phuxpoäng får under sin första valborgsdag rätten att bära teknologmössa. När phuxen lägger mössan på sitt huvud för första gången under valborgsnatten blir hen en del av den över hundraåriga historia som mössan representerar. Det gäller alltså att komma ihåg att teknologmössan inte utgör någon licens att bete sig illa, utan att den är ett tecken på en glad hedersprick.
En teknikstudent kan också skaffa en mössa utan att avlägga phuxpoäng. Då överlämnas mössan efter mors dag under det första studieåret i samband med att studenten besöker Polytekarmuseet för att sätta sig in i den historia som mössan representerar.
Studentmössan
Ekonomer och konststudenter använder av tradition studentmössa i stället för teknologmössa, antingen försedd med den ursprungliga lyran eller med symbolen för det egna studieområdet. Både KY:s och TOKYO:s emblem, dvs. kokarder, härstammar från 1900-talet. TF:s kokard såg dagens ljus på 2000-talet. Att byta till kokarden senast på valborg är ett populärt sätt att signalera studieområdet och tillhörigheten. Särskilt bland ekonomer har det efter en liten paus blivit vanligare att bära studentmössa, och särskilt bland olika studentkårsaktiva bärs mössan traditionsenligt från valborg till slutet av september.
Studentmössans mössemblem, dvs. kokarder
KY:s emblem bygger med små ändringar på ett förslag som kom in under en tävling år 1913 och först tillverkades i form av ett 24 millimeter högt gyllene medlemsmärke och som även integrerades i fanan. Emblemet är baserat på kaducén (grek. kerykeion), den stav som tillhörde handelns och tjuvarnas gud Hermes. Förutom mössmärket kan också färgerna i fodret på en standardstudentmössa bytas ut mot grönt och orange. Kokarden kan som KY:s övriga tecken köpas hos servicesekreterarna i Espilä.
TOKYO:s kokard är resultatet av en designtävling som ordnades 1962, och den föregicks av ett emblem i form av en spiral på en torso. Emblemet som designats av Marjaana Murto är en aritmetisk spiral som vrider sig tre varv och där linjen och mellanrummet är lika breda. Mössemblemet tillverkas i guld eller någon annan närliggande metall och höjden är cirka 15 millimeter.
TF:s gyllene kokard designades 2014 av två nationsmedlemmar, Mya Rydman och Amanda Colliander. Den är liksom den svenska lyran 21 millimeter hög och föreställer TF:s symbol på vågor omgivna av en öppen lagerkrans. TF:s kokard är designad särskilt med tanke på konst- och ekonomistuderande nationsmedlemmar som genomgått nationens phuxfostran. Kokarden förtjänas alltså genom att man avlägger phuxpoäng precis som i teknologmössans fall. I samband med att TF:s phuxivator byter ut lyran till en kokard byts också mössfodret till ett rött och gult. Be din phuxivator om mer info.
