Ett Finland som inte alls bryr sig om studenter - ris och rosor om regeringsprogrammet

Förhandlingsresultatet om Finlands nya regeringsprogram publicerades 16.6. Enligt statsminister Petteri Orpo har utbildningen specialskydd men sorgligt nog försvagar största delen av åtgärderna som ska balansera ekonomin studenternas ställning, möjligheter och försörjning.

Försörjningen i vågskålen

I regeringsprogrammet talas vackert om satsningar på unga men åtgärderna talar annat. Studenternas illamående har fortsatt att öka över coronapandemin och verkar inte ge med sig. Att satsa på välbefinnande kräver utöver ord även åtgärder- och pengar. 

Enligt forskning har försörjningen och samhällets prestationskrav en stor inverkan på studenternas välbefinnande. Trots det har man skrivit in nedskärningar i det allmänna bostadsbidraget i regeringsprogrammet och morot för snabbt avlagda styrda examina. 

Nedskärningarna i det allmänna bostadsbidraget slår ner hårt på studenterna som bor i huvudstadsregionen. De godtagbara maximikostnaderna i bostadsbidraget har redan i flera år varit lägre än de verkliga boendekostnaderna i huvudstadsregionen. Att sänka bostadsbidraget till 70 procent av maximihyran försvagar ytterligare försörjningen för studenter som redan lever under fattigdomsgränsen. 

Det är även problematiskt för utvecklandet av studentboendet att man ständigt ändrar på grunderna för bostadsbidraget. En stor del av studentrummen har renoverats till ettor till följd av ändringarna i bostadsbidraget år 2017. Det är även brist på studentbostäder, och enbart på Otnäs campus planeras att byggas över tusen nya bostäder för att svara på växande studentantal. Billigt boende räcker helt enkelt inte till för alla huvudstadsregionens studerande och de planerade nedskärningarna i rimligt prissatt bostadsproduktion är inte till stor hjälp. 

Studiestödets helhetsförnyelse är en önskad inkrivning men det är en besvikelse att den görs vid sidan av helhetsförnyelsen av övrigt socialskydd. Studiestödet bör möjliggöra heltidsstudier utan nuvarande låneviktning. 

Istället för att förenkla stöddjungeln utförs en avig planering i regeringsprogrammet om utvecklandet av ”ett alternativ som gynnar gemensamt boende och ett ekonomiskt lockande alternativ” som riktar sig till nya studenter. Att skapa nya olika parallella och/eller överlappande stödformer är tvivelaktigt i det stora hela även om syftet är gott. 

Det är positivt att man i regeringsprogrammet satsar på avgiftsfri psykoterapiutbildning samt på barns och ungas terapigaranti, å andra sidan är det otydligt om studenterna hör till denna grupp. Vi önskar att ”Utvecklandet” av studiestödets vårdartillägg på riktigt förbättrar försörjningen för studenter med flera barn.

Internationella studenter i trångmål

För internationella studenter ser regeringsprogrammet inte bra ut. I programmet har skrivits in att regeringen satsar på internationell rekrytering och strävar att göra Finland till ett lockande land att arbeta i. Men vem vill jobba eller studera här med den invandrarpolitik som regeringen driver? Invandringen och uppehållstillstånden kommer att försvåras avsevärt. Internationella studenter, speciellt de som kommer utanför EU- och EES-området lever under stor press att bli utexaminerade snabbt och uppehållstillståndens kontinuitet är stressande. Invandringsprolitiken som regeringen planerat bara ökar stressen och kör bort potentiella studenter till övriga länder. 

Åtstramningarna i uppehållstillstånden och till att få medborgarskap ger budskapet att Finland inte önskar internationella studenter välkomna. Dessutom försvårar åtstramningarna i familjeförening orimligt familjära studenters situation vilket är omänskligt och ojämlikt. Studenterna kommer från mycket olika livssituationer men regeringsprogrammet erkänner och uppskattar inte detta. 

I regeringsprogrammet har inskrivits att ”regeringen vill försäkra sig om att studiebaserad invandring är behärskad” vilket möjliggör missbruk i studerandeurvalet. Att trygga sig till socialskyddet leder automatiskt till att det studiebaserade uppehållstillståndet annulleras vilket är en mycket omänsklig politik. Livssituationerna kan förändras plötsligt och radikalt och socialskyddet försäkrar studentens möjlighet att studera, få examen och sysselsätta sig i Finland. 

Till vår glädje finns ändå ett par inskrivningar som internationella studenter kan dra nytta av. Regeringen kommer att utreda kompensation för terminsavgiftsskyldiga studenter som kommer utanför EU- och EES-området, såsom för studielånet. Villkoret är arbete i Finland för en obestämd tid.  Regeringen skulle vilja göra erkännandet av utländska examina smidigare vilket är en god nyhet och förhoppningsvis förverkligas.

Utbildning för studenternas pengar

Regeringen strävar även att höja antalet högutbildade ”så nära” den tidigare nivån på 50 procent av 25-34-åringarna som möjligt. Planen för åtgärder som befrämjar detta upprättas senare såsom i många andra mål och finansieringen av platserna nämns inte alls. En del allokeringar finns för nybörjarplatserna såsom social- och hälsovårds- och utbildningsområdet samt export- och industrilandskapen. 

Att allokera nybörjarplatserna för de som avlägger sin första examen sker sannolikt med terminsavgifterna för en annan högskoleexamen på samma nivå även om det här inte heller nämns i regeringsprogrammet. Saken har ändå varit på tapeten under den senaste tiden. Det är tydligt att en sådan åtgärd skulle göra studenternas möjligheter smalare i framtiden och skulle vara ett mycket våldsamt steg på utbildningsmöjligheternas väg. I programmet nämns redan nu att en allt större del av högskolornas finansiering kommer att samlas in av studenter som kommer utanför EU- och EES-länderna och studenterna i den öppna högskoleutbildningen-grundfinansieringen kommer att minskas i samma förhållande. 

Att höja läsårsavgifterna för studenter som kommer utanför EU- och EES-området till att täcka examinas verkliga kostnader skulle leda till ett ojämlikt bemötande av utländska studenter och skulle säkert också minska konstområdenas internationalisering. Konst- och kulturbranschernas universitetsexamina kostar över tre gånger mer än handelsvetenskaper ( Utbildningsstyrelsen2022). Samtidigt ser kulturbranschens arbetsmarknad allt osäkrare ut på grund av linjeringarna i regeringsprogrammet. 

Före valet såg vi även diskussion om högskolornas kapitalisering men den här finansökningen nämns inte med ett enda ord i regeringsprogrammet. ”Grundfinansieringen sköts om” dock inom ramen för finansierningslagen för forsknings- och utvecklingsverksamhet. Bra att man håller fast vid TKI-pengarna och den långsiktiga linjen men som enda grundfinansieringsinskrivning är denna notering också ofullständig.  

Regeringsprogrammets löfte om att allokera nybörjarplatser där deras antal i förhållande till unga är låg är också en god tanke. I Nyland räcker inte nybörjarplatserna  nära hemmet till för alla. Å andra sidan är det allt svårare  att hitta studentbostad i Helsingfors och övriga huvudstadsregionen i framtiden i och med  ändringarna i ARA-byggandet   

I programmet fästs dessutom uppmärksamhet vid vetenskap och undervisning på finska och svenska. Den svenskspråkiga utbildningens ”specialbehov beaktas” och ökandet av undervisning på inhemska språken ”uppmuntras med lagstiftning”. Vi väntar på ett noggrannare förverkligande av detta samtidigt som man vid Aalto-universitetet utarbetar nya undervisnings- och examensspråkslinjeringar och svar på rättskanslerns anmärkning om för mycket användning av engelska språket i undervisningen. Kommer detta arbete att få konkret stöd av regeringen?

Vårt mål

I regeringsprogrammet finns många tydliga punkter som försvagar studenternas ställning och minst lika många löften vars förverkligande utreds och som inte lovas någon som helst finansering. 

Att driva studenterna till att bli färdiga inom målsatt tid genom att försvaga försörjningen?  Nej tack. Att öka antalet nybörjarplatser utan tilläggsresurser på redan färdigt trånga campus och överbelastade phuxgrupper? Nej tack. Att förvisa internationella studenter när det uppstår problem i livet? Nej tack. 

Vi hoppas att regeringsprogrammet genomförs hörandes på studenter och den mer omfattande universitetsgemenskapen.