Diversity December

Uppdaterad 20.12

2 december – Internationella dagen för avskaffande av slaveri 

Slaveri och rasism anknyter starkt till varandra. Till slaveri hör också tanken om att slavar på något sätt är ”andra”, ”ojämlika” eller ”sämre” och kan därför behandlas olika och ges färre rättigheter. Även om Finland egentligen inte var inblandat i slavhandeln rådde ett ojämlikt sätt att tänka även här. På 1700-talet fick romaner i Finland till exempel hängas utan rättegång. 

Från början av 1800-talet avskaffades slaveri i det globala nord efter den tre sekler långa slavhandeln med svarta människor. Detta var dock inte början på jämlikheten.

År 1883 klassificerade Sir Francis Galton människor enligt ”raser” och gav dem olika värderingar utgående från dåtida ideal för vita människor. Han satte vithyade på toppen av denna skala, svarthyade på botten och andra icke-vita annanstans på skalan. Ganska partiskt, eller hur?

Trots detta spred sig denna idé som en farsot i den akademiska världen och var populär i många årtionden. Denna tankemodell påverkade många ”vetenskapliga” forskningar speciellt inom medicin, vilket kallas för ”eugenik”. Trots att forskare redan på 1930-talet förkastade eugeniken levde teorin kvar och upprätthöll vita människors makt och privilegier över andra ”raser”. 

Den judiska etniska rensningen, som genomfördes under Hitler på 1940-talet, och romska etniska rensningen byggde på eugenik, och det har säkert påverkat upplevelserna av diskriminering av romaner och judar även i Finland. 

År 1981 gjordes den sista tvångssteriliseringen av en person som hör till amerikansk ursprungsbefolkning. 

I Australien är tvångssterilisering fortfarande laglig, trots att FN har uppfordrat att sluta med den. 

Enligt undersökningen Being Black in the EU är Finland det land där svarta upplever mest fysiskt våld i de undersökta länderna. I THL:s undersökning (på finska) uppgav 68,7 procent av finska romaner att de upplevt diskriminering de senaste fem åren. 

Studerande vid Aalto är en del av den världsomfattande akademiska gemenskapen. Således måste vi betrakta våra tankar och handlingar för att omedvetna fördomar inte ska färga dem. Saker som för närvarande är vetenskapligt konstaterade kan orsaka skada senare. Lyckligtvis har vi nuförtiden också mycket mer information och fler verktyg än någonsin tidigare. 

Hur kan jag ta hänsyn till människors ursprung och etniska bakgrund i mina tankar och mitt tal? Lär dig mer genom att anmäla dig till utbildningen ”Language of Inclusion” den 21.12.2021. Tack Leif Hagert för hjälpet!

3 december - Internationella dagen för funktionshindrade

Visste du att funktionshinder och akademisk forskning har en lång och svår historia? Många av världens äldsta universitet grundades bredvid ett mentalsjukhus. Människor med psykiskt funktionshinder sågs som etiska försökskaniner för forskning inom medicin och psykiatri.

Även universitet har traditionellt varit utrymmen för fysiskt förmögna (able-bodied) människor. Många universitetsbyggnader är inte verkligen tillgängliga, eftersom till exempel klassisk universitetsestetik hade höga trappor, och moderna tillgänglighetsförbättringar har inte gjorts tillräckligt. Än i dag är funktionshindrade underrepresenterade vid universitet. Många universitet också drar sig för att planera tillgängligheten och i stället genomför lösningar på efterhand som avskiljer funktionshindrade studerande från andra. Exempel på sädana här ”efterhandsmonteringar” är t.ex.  

• rullstolsramper som leder till bakdörren 

• läraren ber studerande att meddela om de behöver en version av en artikel som lämpar sig för en PDF-uppläsare (i stället för att dela ut en sådan version från början)  

• komplicerade anvisningar; man ber studerande att meddela om de behöver tydligare 

Lyckligtvis har vi fått tänka på tillgänglighet många gånger under coronatiden, och den digitala världen har löst många problem. Vi får se om funktionshindrade studerande representeras bättre i vår gemenskap i världen efter corona. 

Hur kan jag kommunicera på ett sådant sätt som tar hänsyn till funktionshindrade studerande? Lär dig mer genom att anmäla dig till utbildningen ”Language of Inclusion” den 21.12.2021.

10 december - Dagen för mänskliga rättigheter

Sexuella rättigheter är mänskliga rättigheter. Det betyder att vi alla har rätt att bestämma och uttrycka vår egen köns- och sexuella identitet. Men de som är lesbiska, homosexuella, bisexuella, transsexuella, queer eller tillhör någon annan minoritet som bryter mot sexuella normer och könsnormer löper större risk för våld, stigmatisering och diskriminering än de som är hetero och CIS-kön.

Mycket bra arbete har gjorts för att främja minoriteternas ställning i studentsamfundet, men som med alla mänskliga rättigheter återstår mycket arbete att göra för att förändra attityder och policyer.

Enligt styrelseledamöter från GAYY, Aalto-communityts queer-studentförening, "ställs studenter med LGBTQI+-identiteter fortfarande inför oberättigade kommentarer och fördomar och lider av minoritetsstress. Små saker som oönskade kommentarer och föråldrade traditioner räcker till".

Minoritetsstress är ett fenomen som minoriteter av alla slag möter, oavsett om det är kvinnor i teknikindustrin, färgade personer i övervägande vita utrymmen, icke-binära människor i en binär och heteronormativ värld. I ett nötskal härrör det från att ständigt vara medveten om sin egen skillnad mot den hotande närvaron av en norm. För en person som tillhör en LGBTQI+-minoritet innebär det att antingen visa sin identitet och leva med fördomar, eller att dölja sin identitet och att ständigt lägga mentala resurser på att upprätthålla en image.

Det återstår fortfarande mycket arbete för att få våra HBTQ+-gemenskapsmedlemmar att känna sig trygga och välkomna på campus. Vill du vara en del av lösningen? Anmäl dig till vår utbildning "Language of Inclusion" den 21 december 2021.

18 december – Internationella migrationsdagen

Aalto-universitetet är ett av världens internationellaste universitet. Engelska är ett av universitetets verksamhetsspråk vid sidan av finska och svenska och även en del av campusslangen vid Aalto. Vad betyder detta för framtiden? Språket förändras hela tiden, och migration är en av de största orsakerna till språklig förändring.

En fackbokstext år 2171 skulle kunna se ut så här: Otnäsiska, N., En kreol som utvecklades bland Aalto-universitetets studerande på Otnäs campus i slutet av 2010-talet. Språket kombinerar element från finska, svenska och engelska samt teknisk, ekonomisk och designterminologi. Otnäsiska talas huvudsakligen av personer som en gång i tiden studerade på Aaltos campus i Otnäs och deras avkomlingar. Nuförtiden finns det cirka 65 000 människor i Finland som talar otnäsiska som modersmål. Största delen av dem bor på högst 10 kilometers avstånd från Dipoli. Man ville säkerställa hälsotjänster och utbildning för talare av otnäsiska på deras eget modersmål, varför otnäsiska blev ett av Esbos officiella språk år 2103. Dessutom talar 90 000 människor runtom i världen otnäsiska, som nuförtiden är det mest talade språket i företagargemenskapen efter engelska och mandarin.

Utöver språket kan migration också påverka många andra saker. Människor har flyttat efter naturresurser genom tiderna, vilket har skapat ekonomiska skillnader. Immigranter står ofta längst ner på de socioekonomiska stegen, men bland den högutbildade s.k. ”globala eliten” är det inte så. Till exempel internationell utbildning och nätverk kan vara eftertraktade resurser. Många av våra studerande är relativt privilegierade eftersom de kan avlägga en högskoleexamen och skapa internationella nätverk.

Det är viktigt att vara medveten om sina privilegier och samtidigt inse att många medlemmar i vår gemenskap har mött många utmaningar för att nå deras nuvarande situation. Hur skulle vi kunna vara mer medvetna om de socioekonomiska skillnaderna i vår gemenskap? Lär dig mer och anmäl dig till utbildningen ”Language of Inclusion” den 21.12.2021.

20 december – Internationella dagen för mänsklig solidaritet

Under denna månad har vi behandlat eugenik och rasismens rötter, diskriminering av personer med funktionsnedsättning, förtryckande av sexual- och könsidentiteter som kränkning av de mänskliga rättigheterna samt verkningar av global migration.

Vad kan vi själva göra? Det finns så mycket orättvisa i världen att det är lätt att blunda för det om saken inte rör dig. Men kanske skulle du vilja göra någonting åt saken, men vet inte hur du kan göra rätt. Det kan kännas som att du tolkar situationen fel. Eller kanske är du rädd för att du själv ska bli offer. Det kan kännas svårt att stå upp för andra, men med hjälp av rätta verktyg är det inte så svårt.

Här finns några små handlingar som du kan göra om du märker att någon behandlas fel, mobbas, spärras ut eller diskrimineras på grund av ras, sexualidentitet, hälsotillstånd, bakgrund eller något annat skäl som handlar om personen:

- Visa solidaritet mot offret genom att ta ögonkontakt.

- Ta ögonkontakt med människor omkring dig. Antagligen har andra också märkt att allt inte är som det ska. Det är lättare att ingripa när du vet att andra stöder dig.

- Du kan till exempel fråga ”Hej, är allt okej?” Ett verbalt ingripande får vanligtvis mobbare att dra sig tillbaka.

Det kan vara att du är rädd för din egen säkerhet. Kanske är störaren mycket större än dig och verkar mentalt instabil eller berusad. I så fall är det klokt att kalla andra personer på plats. Kanske kan du bara vänta tills situationen är över och stötta personen efteråt. Det största misstaget är att inte göra någonting alls. Om man inte ingriper i situationer normaliseras psykiskt och fysiskt våld. Ingen av oss vill ha en gemenskap där psykiskt och fysiskt våld (brett definierat vilken som helst oönskad uppmärksamhet eller kontakt, mobbning eller exklusion) är normalt.

Om du inte ingriper accepterar du att en till kvinna, POC-person, person med funktionsnedsättning eller LGBTQI+-person måste uppleva orimligt mycket mer kränkande behandling såsom diskriminering, exklusion, mikroaggressioner eller våld jämfört med sina studiekompisar. Du kan själv vara vad som helst, men var en allierad. Motsätt dig all slags kränkande behandling!

Lär dig mer och anmäl dig till morgondagens (21.12) utbildning ”Language of Inclusion”.