Never stop the madness och snart dras mattan återigen av ungdomarna

Idag 15.10 firas den avgiftsfria utbildningen dag. 

Avgiftsfri utbildning är ett av samhällets löften om jämlika möjligheter att utveckla sitt kunnande och nå sina drömmar. Samtidigt är det en stöttepelare som speciellt finländska ungdomar kan stöda sig på när de blickar mot framtiden. Det finländska samhället har baserat sig på bildning och högt kunnande och vi ska inte tappa bort vår ställning. Bildning är också Finlands riktning även på visionsnivå (OKM, 2026). Värdet ska synas i satsningarna på kommande generationer.

Nu håller man på att nagga denna stöttepelare i kanterna med hård takt. Läsårsavgifterna för studenter utanför EU- och EES-området har höjts märkbart och regeringen har föreslagit öppna universitetets examensrätt som skulle skapa en ny avgiftsbelagd studiestig. Nu har finansministeriet för kommande regeringsperioden publicerat sitt tjänsteanförande (VM, 2026) och återigen föreslagit att högutbildningens finansieringsgrund utvidgas. I praktiken betyder det förslag på ibruktagandet av läsårsavgifter för en andra examina.

Syftet med läsårsavgifterna för en andra examen är att styra högskoleutbildningen till de som avlägger den första gången. Det görs i praktiken genom att förhindra kunskapsutvecklingen hos dem som inte har råd. Betalningarna ökar pressen hos ungdomarna som nu kämpar med framtidstron  (Nuorisobarometri, 2026; Sitra, 2026). Så här tar galenskaperna aldrig slut utan ungdomarnas framtidstro dras av mattan.

Läsårsavgifterna är en del av att förändra högskoleutbildningens värdegrund. Det finländska samhället har utvecklats med hjälp av högt kunnande och en tillgänglig och avgiftsfri utbildning. Ett högt och brett kunnande har setts som ett litet lands konkurrensfördel internationellt. Nu verkar tanken på högutbildning som en samhällsinvestering på hela nationens nivå och framtid vara historia och vi har övergått till en tanke om utbildning som individens satsning på sig själv. Utöver läsårsavgifter syns fenomenet i bland annat att studiestödet blivit alltmer lånebetonat. Studenterna lyfter redan nu lån för nödvändiga utgifter (Eurostudent 9, 2026), vilket ökar bekymret om tillbakabetalning i framtiden. 

En ökning av läsårsavgifterna som del av högskolefältets finansieringsgrund har inte under historien betytt att den offentliga finansieringen bibehålls utan nedskärningar (till exempel i England Lewis, Bolton, Wilson, 2026). När den offentliga finansieringen minskar, blir högskolorna alltmer beroende av utomstående finansiering som styr utbildningen och forskningen samt utmanar den akademiska och vetenskapliga friheten.

Till högskoleutbildningen riktas flera frågor som utmanar ungdomarnas framtidstro. Det blir svårare att välja bransch och möjligheterna att söka sina egna drömmar och sig själv blir alltmer utmanande. En avgiftsfri utbildning och stärkandet av högutbildningens offentliga grundfinansiering är viktiga för framtidens experter, unga som tror på sig själv och sina möjligheter och ett kriståligt samhälle. 

Virrandet får ta slut och från diskussionen om läsårsavgifter bör man övergå tillbaka till sätt som stärker ungas framtidstro. Mattan ska inte dras av unga utan vi ska hålla fast vid en högklassig och avgiftsfri utbildning samt garantera en tillräcklig försörjning.

Antti Puska
Styrelsemedlem: utbildningspolitik

Totti Korpua
Påverkansexpert: utbildningspolitik