Partier, tryck på bromsen för studentnedskärningar innan ni kör studentgenerationen ned för sluttningen

Aalto-universitetets studentkår (AUS) anser att finansministeriets föreslagna åtgärdspaket är konfliktfyllt med generationslöftet. De förslagna åtgärderna hotar försvaga unga och kommande generationers möjligheter att högskoleutbilda sig och bygga sin framtid i en situation där ungas framtidstro redan släpar rekordlågt. 

På bordet finns bland annat nedläggningen av studiepenningen och läsårsavgifter för alla högskolestudenter. På listan finns även frysande av universitetsindexet och hela högskolenätets framtidsutvärdering dvs. även nedläggningen av högskolor skymtar. Dessutom skulle begränsning av SHVS servicenät och statsfinansieringens sänkning och nedläggning av måltidsstödet vara skadliga beslut för studenternas redan försvagade försörjning och välbefinnande. Tydliga saker i åtgärdspaketet är att hela utbildningsvägen, möjligheter till högutbildning och utvecklandet av det egna kunnandet försvåras genom att överföra ekonomiska risker till individen. Att lyfta sådana åtgärder till diskussion är oroväckande för de kan få ungas framtidstro att förvittra från tidigare. 

”Vi studenter förstår den offentliga ekonomins utmaningar samt betydelsen av att balansera och förstärka ekonomin, så att välfärdsstaten kan bevaras för kommande generationer. Balansering av ekonomin kan ändå inte automatiskt betyda nedskärning av utbildning och studenter”, betonar AUS styrelseordförande Joona Lipponen. 

Nedskärningar i utbildningen visar sig oftast mer lockande på papper än andra besparingsmål för besparingarna uppstår snabbt men de skadliga inverkningarna syns först efter år. Till exempel att nedlägga penningsstöd såsom studiestödet ökar studenternas lånebörda eller alternativt fördröjer studenternas utexaminering då de jobbar vid sidan av studierna, liksom även drömmar om familjeliv. Samtidigt ökar rädslan av skuldbeläggning framför en lånebetonad försörjning eller läsårsavgifter och höjer tröskeln för högutbildning. När utbildning blir en allt större ekonomisk risk för individen måste allt fler begrunda om det är lönsamt eller möjligt att söka sig till högskolan. Det här står i stor konflikt med Finlands högutbildningsmål. Finland är redan nu efter i sin utbildningsnivåutveckling jämfört med jämförelsestaterna och vi har inte råd att mista en enda kunnig. 

Finlands framgång har länge byggts upp av jämlika möjligheter. En avgiftsfri och tillgänglig utbildning, välbefinnande och försörjning är grundpelare i en välfärdsstat, som inte ska prutas på. Finland behöver mer av beslutsfattarna än nya besparingslistor. Vi behöver partiöverskridande synpunkter om vad som är grundpelare i välfärdsstaten som vi inte är färdiga att avstå från och planer för att långsiktigt trygga dem.   

Om vi vill bevara framtidstron ska man inte skicka budskap till unga om lösningar som gör deras studier svårare, dyrare och osäkrare. Det starkaste budskapet för att stärka ungas framtidstro är att satsa på utbildning, inte försvaga tillgängligheten på den. 

Tilläggsinformation:

Joona Lipponen 

Styrelseordförande