Polyteknikernas nya fana äntligen i bruk i Otnäs

Behovet av en ny fana väcktes under Teknologskapets 150-års festligheter 

Sedan Tekniska högskolans studentkår (THS) gick i graven och Aalto-universitetets studentkår (AUS) uppstod har Otnäs teknologer inte haft en egen fana. AUS fana förenar alla aaltoiter, men en fana som förenar teknologerna har lyst med sin frånvaro. Tidigare teknologers fanor har varit Polytekniska Föreningens fana som tjänade 1906–1908 och Tekniska högskolans studentförenings fana 1909–2009, senare Tekniska högskolans studentkår. 

Behovet av en egen fana lyftes fram senast år 2022 då den senare, ur graven uppväckta THS fanalånades till Teknologskapets 150-års festligheter, vilket väckte konfliktfyllda känslor bland gemenskapen. I och med AUS har flera andra teknologemblem blivit utan definierad ställning och användning, så de lyftes fram på Teknologmötets ärendelista.

Teknologmötet, som samlar alla Otnäs gillen och nationen för att besluta om teknologernas gemensamma kulturärenden, grundade Teknologernas symbolikkommitté för att sköta definierandet. Symbolikkommittén gjorde förberedande arbete och gav ett förslag om en ny fana på våren 2024 för Teknologmötet. Man hade fått ett löfte av TTE-fonden om ett bidrag på 20 000 euro för att möjliggöra projektet, så förslaget godkändes och ett händelseriktfanprojekt på ett och ett halvt år började.

Detaljerna uppmärksammades noggrant

Man ville sköta fanans anskaffningsprocess på ett värdeenligt sätt, så detaljerna visades nästan oerhörd uppmärksamhet.

När teknologernas första fanas anskaffningsprocess pågick och utkastet för fanan hade gjorts ansöktes år 1897 enligt praxis tillstånd för fanan av Finlands storfurstendömes senat. Senaten förordade projektet men enligt ett arkiverat protokollutkast: ”har döden mött föreningens fana då anhållan i senaten om saken i högre plats har förkastats”. I praktiken hade alltså Rysslands tsarvälde förkastat projektet. Trots förkastandet förverkligades projektet till slut år 1906 och i fanans överkant broderades Finlands lejon, över ett decennium innan Finland blev självständigt.

Eftersom man ville sköta om teknikaliteterna för att skaffa en ny fana ordentligt begav sig emblemarbetsgruppen under Wappen 2025 till Finlands statsmakt i riksdagen. Riksdagens talman undertecknade ett nytt tillstånd för teknologernas fana som enligt talmannens kansli upphäver tsarens förbud från år 1897. Således kunde arbetet inledas med tryggt samvete.

I fanans utseende använde man Teknologmötets beslut om professor K.G. Nyströms teckning från år 1895 för den första fanan och en digital version ritades av heraldiker Tuomas Hyrsky. Fanan i sig förverkligades helt som finländskt handarbete. Broderingen genomfördes av Finlands bästa makare av fanor Kaisa Sihvonen, med en silkestråd o guld på ett teknikrött silkestyg.

Som topprynad valdes W. Runebergs skulptur av gudinnan Nike som bär tekniska hjulet och som prytt tidigare teknologfanor. Topprynaden genomfördes i samarbete med Aalto-universitetets högskola för konst och design med universitetets maskiner. Uppgiften togs emot av TOKYO ry: s ordförande, designmagisterstuderande Daniel Schiechl. Även om universitetets moderna apparater visade sig otrillräckliga för ett så här stort gjutningsarbete fick arbetsgruppen en oerhörd lyckosparkskontakt med THS gamla gjutlaboratoriums ledare Kalle Jalava. I och med hans välvillighet kunde gjutningsapparaturen som väntade på att tas i sär startas än en gång: för att gjuta polyteknikernas fanas topprynad.

Teknologernas symbolikkommitté ansvarade helt för att organisera flaggprojektet och den sammanställdes av erfarna heraldik- och historieentusiaster: Henri Brax (ordförande), Juuso Määttä, Visa Pollari, Rasmus Ruohola, Matias Saikku, Christian Segercrantz och Aino Tornivaara.

Fanan spikades och togs emot i festlig stämning

Spikningstillställningen av polyteknikernas nya fana ordnades som en tillställning för inbjudna gäster på Helsingfors Gamla Poli 1.11.2025 en vecka innan fanan publicerades för hela gemenskapen på den 153:e Teknologtraditionsfesten. På spikningstillfället fästes fanan med 30 silverspikar en åt gången i bärstången. Spikarna spikades av Bisterskäggiga ingenjören, Aalto-universitetets rektor, AUS styrelseordförande, Teknologmötets ordförande, representanter från nationen och från alla 16 teknologgillen, Runda tornets gillet, TTE-fondens styrgrupps ordförande, makaren av topprynaden, skissmakaren till broderiet och fanans broderare. En tursam phux fick också komma med och spika en spik som symbol för de kommande teknologgenerationer. Den sista spiken slogs i av Teknologsektionens ordförande som även välsignade fanan med teknologandans mystik.

Vid tillställningen närvarade även andra representanter från polyteknikergemenskapens viktigaste instanser och intressegrupper, samt parter som deltagit i projektet. Man hade även tagit fram de gamla och bräckliga fanorna som lånats från museet, och framme fanns även tillståndet för fanan, undertecknat av riksdagens talman.  Stämningen på den värdefulla tillställningen var nyfiket spänningsfylld och i deltagarna kunde igenkännas entusiasm gentemot den nya fanan. 

Teknologgemenskapen använde den nya fanan för första gången 7.11.2025 på Brändö casino på den 153:e Teknologtraditionsfesten där fanan tog den förtjänta platsen som en symbol som för samman hela teknologgemenskapen. 

Skribenter: Vilppu Viinikainen, Henri Brax, Eeti Ahola

Alla bilder från polyteknologflaggans spikningstillfälle finns på  AUS Flickr.